Projektgruppen

Ensam är stark, eller?

Det pratas mycket om samarbete nu. Teamen skall jobba tätt tillsammans, helst i samma rum, och vi löser projektuppgifter i grupp eller i par. Samarbetet med projektbeställaren (sponsorn, product owner, vilket namn man nu föredrar) skall vara klister-tight och helst skall vi ha kunden i knäet. För att få till det här samarbetet utvecklar vi principer och regler för att projektet skall bli så samarbetsfokuserat som möjligt.

Verksamheten jobbar dessutom för att få chefer att samarbeta inom organisationen. Ledningsgruppsmöten blir verktyget och fasta agendor blir regelverket att hålla sig till för cheferna.

Men vad gör organisationen för sina projektledare? Projektledare, precis som chefer, är ledare som också behöver stöd genom samarbete inom organisationen. Sätter organisationen upp ”projektledningsgrupper” och ”projektledningsgruppmöten” för dem? Hittills har jag inte stött på något sådant. Kompetensnätverk för projektledare har jag sett vissa försök till men dessa har snarare behandlat projektledning som kompetens än projektledarnas situation (som ledningsgrupper fokuserar på).

Att dessa ”projektledningsgrupper” uteblir gör att projektledaren isoleras i sin roll på företaget. Författarna Niklas Erhardsson och Per Lindell går så långt att de kallar denna isolering för en dödssynd i sin bok Projektorganisationens dödssynder. De har, i sin research, intervjuat ett antal projektledare på ett telekombolag som upplever isoleringen som största problemet till att projektledare bränner ut sig. Utan tid eller arena för att bolla tankar med andra projektledare måste alla beslut ske på eget bevåg.

Så vad är lösningen, då? Är det inte bara att skapa ett nätverk och få projektledarna att träffas lite då och då så löser vi problemet? Tyvärr visar författarnas undersökningar att det inte är så lätt. På det undersökta telekombolaget gjordes försök med att införa projektledarmöten men dessa rann ut i sanden. Ofta kunde väldigt få projektledare delta då arbetsbelastningen var genomgående hög och dessa möten prioriterades inte av projektbeställare. När mötena väl blev var det svårt att få projektledarna att dela med sig. Företagets slutsats var att de flesta projektledarna var ensamvargar och att de inte behövde detta. Jag håller inte med. Jag tror att dessa forum för projektledare behövs men att det är svårt att skapa rätt former för det.

Jag har tyvärr inte stött på någon bra form för detta ännu. Har du det? Jag tar i så fall väldigt gärna emot förslag på hur det skulle kunna göras. För ensam är, tyvärr, inte stark.

Taggar:

• Projekt
• Projektledare
• Tomas Gustavsson
• Projektteam