Att mota kristider i grind

Är du krismedveten lille vän? Begreppet retar nog kräkreflexen på en del, inte minst på dem som har läst sig trötta på finanskriser och trixande med bonusar och lönesystem. Kris och konflikt har blivit något av standardingredienser i det pr-tugg och journalistjargong som serveras i morgontidningarna och i nyhetsprogrammen på tv.
Och ve det företag eller organisation som inte har ett hum om krishantering när villkoren förändras.

Då krävs det psykologiska och företagsstrategiska resurser för att hantera den osäkerhet personal och kunder känner. Ändå verkar det som om många företag saknar förståelse för hur man bör hantera plötsliga kristillstånd.

SEB:s hantering av kritikerstormen mot bankens höga löner är ytterligare ett exempel på att det finns ett skriande behov av vettig krishantering hos Sveriges företag. Vi kan ju undra hur det såg ut på HK på Sveavägen när bomben briserade. Ingen visste vem som skulle säga vad. Förvirrade människor sprang runt, ringde till varandra och försökte orientera sig i någon riktning. Kanske såg förloppet annorlunda ut; men någon plan för hur krisen skulle hanteras fanns i varje fall inte till hands när man började agera. Och nu kan det redan vara för sent. En klassisk bankrusning kan vara nära förestående – kunderna tömmer banken på sina besparingar. Då får banken stora problem.

Först och främst måste man ställa sig frågan: Hur tänker de i styrelsen när banken gungar och kunderna rasar? Då smusslar de ned en extra miljon, under bordet, i vd Falkengrens handväska. Klart det blir för mycket när hela världen försöker reda ut en omfattande ekonomisk kris. Nästa fråga som följer är: Finns det ingen vettig människa på banken, som mot bakgrund av tidigare kriser, säger stopp och belägg, och berättar att förtroendet kan skadas om bankens vd får en extra miljon i lön ovanpå en redan tilltagen lön? Tydligen inte. Den duktige kommunikationsdirektören Odd Eiken måste ha försetts med munkavle.

Sedan ska det hos alla större företag finnas en effektiv planering för vilka åtgärder som behövs när en krissituation uppstår. Finns det en strategi som ska ligga till grund för konflikthanteringen? Vem i företaget ska lämna kommentarer när drevet sätter i gång? Har han eller hon fått träning i krishantering? Hur ska frågorna från journalisterna bemötas? Sist men inte minst ska det finnas en plan för hur man förebygger att krisen uppstår över huvud taget – eller snabbt lindrar skadorna av den. Dessa frågor kan inte vara bekanta hos SEB eftersom krishanteringen har skötts så klantigt. Kanske blir det ändring på det nu.

Plötsliga omställningar och förändringar som leder till en kris behöver inte nödvändigtvis vara negativ för en organisation. Om den hanteras väl, vill säga. Krisens effekter bedöms utifrån efterreaktioner och förändringar som krisen lett fram till. Hur stor skada SEB har tagit av krisen är för tidigt att säga. När en kris inträffar behöver man först göra en kartläggning av vad som har hänt och göra en bedömning av dess omfattning. Frågan är om SEB verkligen har den insikten. Men det har väl ditt företag om det skulle hamna i blåsväder?       

Taggar:

• Håkan Årblom