Twitter

Mina tankar om Twitter

Jag var länge motståndare till Twitter och kunde inte förstå varför jag skulle vilja förmedla eller, för den del, ta del av något vettigt på 140 tecken. Mina tankar var mycket som Håkan Årblom skrev i sitt blogginlägg här på Projektbloggen i mars. Min känsla för Twitter var samma som jag hade för SMS när det dök upp i mitten av nittiotalet (i alla fall till gemene man) och jag kunde inte förstå nyttan i det hela.

Jag har länge skrivit på olika bloggar och också konsumerat bloggar under många år och tycker fortfarande att det är en fantastisk källa till inspiration och kunskap. Men Twitter – nej, jag kunde inte förstå vad det skulle vara bra till. Men alla twittrade. Tidigare var det coolt när något dök upp i bloggosfären innan det fanns på vanliga siter och nu började samma sak hända med Twitter.

Jag läste något på en blogg som jag berättade för en kollega och fick till svar att ”Jo, jag läste om det på Twitter förra veckan”. Känslan jag fick var att jag hamnade efter så till slut gav jag Twitter en chans och sedan min första Tweet så är jag fast!

Jag har valt att vara väldigt tydlig med hur jag spendera min tid online. Det är precis som Håkan skriver i sitt inlägg många som Twittrar om att de steker pannkakor eller annat som är ganska meningslöst ur ett professionellt perspektiv. Jag vill dock inte säga att det är fel att twittra om att man steker pannkakor men för mig så är det inte rätt kanal att förmedla det på. Jag har valt att hålla mitt Twittrande till ett yrkesmässigt innehåll.

Visst, det dyker ibland upp tweets om någon ny Iphone-applikation eller musik som jag lyssnar på men då är det för mig själv oftast i ett jobbsamanhang. Övriga rent privata inlägg använder jag Facebook till (om man nu kan kalla det privat!).

Som utvecklare och arkitekt på Microsoftplattformen följer jag utvecklingen på företaget ganska nära. Det är både genom kontakter på Microsoft i Sverige men också genom att följa de team som utvecklar produkterna jag jobbar med. Tidigare har det varit genom bloggar men under det här året tycker jag mig märka att mycket av kommunikationen snarare går genom Twitter än genom bloggar. Alternativt att det först Twittras om det och sedan kommer det ett längre blogginlägg för att fördjupa och sammanfatta.

Jag skulle gärna vilja ha möjligheten att ta Twitter ytterligare ett steg, precis som det pratas om i kommentarerna till Håkans artikel, och använda det i ett projekt. I det projekt jag sitter idag jobbar vi lite olika tider och på lite olika platser vilket gör att det inte är helt transparent med vad som händer i projektet. Alla i projektet är väldigt vänligt inställda till sociala medier och det skulle vara ett utmärkt verktyg för t ex vår, ibland något frånvarande Scrum Master, att följa projektet. Så det jag saknar på Twitter är privata kanaler.

Allt man twittrar idag är tillgängligt publikt och vårt projekt är inte så publikt ännu att vi vill dela med oss information på Twitter. Det finns säkert andra verktyg man skulle kunna använda för det ändamålet men privata kanaler där man bjuder in andra användare skulle vara en så enkel lösning.

Jag tror det skulle kunna uppstå samma effekter som när man sätter ett projekt tillsammans i ett öppet landskap istället för i enskilda rum. Alistair Cockburn introducerade begreppet osmotic communication som indirekt informationsutbyte genom att höra ett samtal eller helt enkelt märka saker som händer omkring dig.

Skillnaden mellan mängden information man kan ta till sig i ett kontorslandskap jämfört med att sitta själv i ett rum är enorm och det samma gäller med Twitter. Om man skulle använda Twitter som kommunikationsverktyg i ett projekt tror jag att många missförstånd och konflikter skulle kunna undvikas.

Om nu någon skulle vara intresserad av att följa mig på Twitter så heter jag @bjorn_eriksen där och min policy är att alla kan följa mig till skillnad från Facebook där jag bara har personer som jag faktiskt har träffat i den verkliga världen. Jag kan också lova att det inte kommer att komma några inlägg om pannkakor men allt kanske inte är lika genomarbetat om det inlägg du precis läst.

Mvh Björn Eriksen
Björn jobbar till vardags på Connecta som systemarkitekt.