Ibland gör vi misstaget att tro att enbart konstnärer, artister, författare, uppfinnare och reklamare behöver vara kreativa i det dagliga arbetet. Inget kan vara mer fel. Oavsett vad vi arbetar med, behöver vi kreativitet.
Kreativitet handlar om att förändra, att göra nya saker, att hitta annorlunda vägar och lösa problem. En kreativ projektledare kan rädda det mest omöjliga projekt. En kreativ systemutvecklare är guld värd. En kreativ läkare kan rädda liv. Och för oss som jobbar i servicebranschen: kreativitet är kanske det allra mest värdefulla verktyg vi har. Det märks tydligt om inte annat när vi möter människor i serviceyrken som inte har en aning om vad syftet med deras jobb är.
Bristen på service symboliserar bristen förmågan att tänka kreativt
Vi var på semester och låg på en camping vid en vacker sjö i utkanten av staden. Inne i staden fanns tivolit. Bussen gick smidigt utanför campingen till tivolit. Vi tog därmed buss för att slippa krångla med parkering. På hemvägen bad jag busschauffören ropa ut camping-hållplatsens namn. Detta för att vi skulle kunna slappna av och slippa ha vrålkoll på var exakt vi befann oss. Men se nej, det gick inte. Jag frågade om jag inte kunde betala extra för denna lilla service. Nej, det gick inte heller.
Så det slutade med att vi var tvugna att hålla utkik hela vägen längs den slingriga skogsvägen för att inte missa rätt hållplats. Vi tryckte på stopp-knappen ett antal hållplatser för tidigt. Av misstag. Eller för att vara safe. Om man inte får den service man behöver, kan man använda sin kreativitet för att lösa problemet.
En annan incident hände på torget vid frukt- och grönsaksstånden. Det såldes bland annat bigarråer. Försäljaren hade ett litermått och med hjälp av det fyllde hon påsar i förväg med de söta bären. Mannen framför mig i kön önskade köpa två liter bigarråer. Han pekade på bärhögen och visade vilka bigarråer han ville ha. Men se nej, det gick inte.
Säljaren ville promt att han skulle ta en av de påsarna hon i förväg gjort i ordning. Det gick han inte med på. Så tjafsade de en stund. Till slut kunde jag inte låta bli att bryta emellan, och påpekade till säljaren att hennes uppgift var att sälja bigarråer. Om kunden vill välja vilja bär han vill ha, så låt honom få göra det. Det spelar ingen roll i sammanhanget! Säljaren säljer sina bär. Kunden får sina bär. Alla blir nöjda och det är hela syftet med torghandeln.
En tredje händelse utspelades i simhallen. Vi behövde ett lite lättare mellanmål, men inte för mycket då middag väntade efter badet. Bad om att få köpa korv i cafeterian. Nej, det gick inte. ”Vi säljer inte korv”, var beskedet. ”Jo, det gör ni”, svarade jag, och pekade på menyn. ”Här står det korv och pommes frites. Jag vill bara ha korv.” Nej, det går inte”, svarade kassabiträdet. ”Vi säljer inte korv på det sättet.
Då måste du köpa den med pommes frites.” ”Menyn är ingen lagbok”, försökte jag. ”Menyn är ett förslag”. ”Jag vet inte vad en korv kostar”, suckade biträdet till slut. ”Jag vet vad de brukar kosta i simhallar”, klämde jag i med. Jo, vi fick till en korvöverenskommelse efter lite dividerande.
Oavsett om det är en busschaufför, en fruktsäljare eller ett kassabiträde som inte vill lyfta ett finger för att serva sina kunder, symboliserar bristen på service bristen på förmåga att lösa problem. Eller, om man så önskar, bristen på förmågan att tänka kreativt.
Den kreativa processen
De som arbetar professionellt med kreativitet arbetar ofta strukturerat. Kreativitet handlar mer om en process än som en enskild händelse eller plötslig ingivelse från ovan. Nyckeln till kreativitet är först och främst att ta reda på vilket problem som kreativiteten ska lösa. Ett välformulerat problem skapar goda förutsättningar för att få en idé.
Sedan handlar det om att genomföra idén på ett fokuserat och konsekvent sätt. Den kreativa processen består alltså av tre beståndsdelar.
1. Vad är problemet?
2. Få en idé.
3. Genomföra idén.
Problemformulering
I boken Kreativitet för livet tar författaren Bengt Renander upp en formel för problem. Den är enkel. Bengt Renander menar på att problem uppstår i spänningsfältet med vad vi vill kontra hur verkligheten ser ut.
Viljan – Verkligheten = Problemet
I korvexemplet ovan blir formeln:
Jag vill ha korv – Cafet säljer korv med pommes frites = Problemet
Här var det inte värre än att vi kunde lösa det hela med att jag fick köpa min korv utan pommes frites.
Vi kan dela in problem i tre kategorier:
1) De problem vi inte kan göra något åt
2) De problem vi förmodligen kan lösa, men vi vet inte hur
3) De problem vi kan lösa och vi vet redan nu hur.
Hantering av problem
Sinnesrobönen som Anonyma Alkoholister läser vid varje möte ger en bra vägledning om hur vi ska tackla de olika problemkategorierna ovan:
Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan
och förstånd att inse skillnaden.
Vi kan inte lösa alla problem. Att det regnar den dagen vi ska spela en viktig golftävling kan vi inte göra någonting åt. I boken Every Shot Must Have A Purpose tar medförfattaren Pia Nilsson, Annika Sörenstams tränare, upp bland annat att Annika Sörenstam inte skulle reta upp sig på vädret på en tävlingsdag.
Det kan vi inte göra någonting åt. Det drabbar oss alla. Däremot skulle Annika Sörenstam fokusera på det hon kan göra någonting åt. Sin inställning och sitt humör, till exempel. Val av golfklubbor är ett annat exempel. Vila, äta och sova innan tävlingen är ytterligare bra exempel på saker som Annika Sörenstam kan påverka.
Idégenerering och kreativitet behövs när det gäller problem av kategori två, det vill säga de problem vi förmodligen kan lösa, men vi inte vet hur.
Arbete är 1% inspiration och 99% transpiration, uttryckte sig Albert Einstein. När det gäller de problem vi kan lösa och vi vet redan nu hur, är det bara att tuta och köra. Handling ger förvandling! Att arbeta hårt är att vara kreativ!
Tar man det första steget med ett väldefinierat problem, löser det sig så småningom. We will find a way, brukar jag tänka när jag står inför ett stort problem och inte vet hur vi ska gå tillväga för att hantera det. Att bryta ned jätteproblemet i mindre, hanterbara delar, brukar vara en bra väg framåt. Ät elefanten i bitar! har vi hört.
”Vi har inte tänkt en bråkdel av en promille av alla briljanta idéer som mänskligheten kommer att komma på”, skriver Fredrik Härén i sin Idébok2 i oktober år 2004. Fredrik Härén menar på att vi inte har tänkt en miljondel av de bästa idéer som vi skulle kunna få. Än. Jag är benägen att hålla med Fredrik Härén.
Själv försöker jag bära med mig en liten anteckningsbok i handväskan. Där skriver jag ned tankar, infall och reflektioner när andan kommer på. Allt som oftast händer det inte så mycket mer med dessa ord, men ibland får de vingar och de allra mest briljanta idéerna blir i bästa fall frön som gror och till slut förverkligas de. På ett eller annat sätt.
When in doubt,
make a fool of yourself.
There is a microscopically thin line between being brilliantly creative
And acting like the most gigantic idiot on earth.
So what the hell, leap.
Citat: Cynthia Heimel.
Lycka till!