Att lära sig en ny tidskultur

I går läste jag Projektbarometern, Projektplatsens egen undersökning. Den visar bland annat att många projektledare anser att mer tid skulle underlätta projekten. Det är något som verkar upprepa sig, år efter år. Alla önskar sig mer tid.

Men jag tror inte svårigheten ligger i att vi har ont om tid. Det som sätter käppar i tidshjulet är att vi inte kan handskas med tiden. Eftersom vi lever och arbetar i ett samhälle, som förändras i en snabb takt och erbjuder en mängd möjligheter, gäller det mer än någonsin att välja vad man vill göra med tiden. Inte tro att vi ska hinna med allt, utan hitta ett nytt sätt att förhålla oss till tiden: det vi behöver är en ny tidskultur, som författaren och vetenskapsjournalisten Stefan Klein, framhåller i boken Tid – upplev, utnyttja och uppskatta.

Ett tema som löper genom hela boken är att vi kan få ett större inflytande över vår tid: ”För vi är inte slavar under klockan utan herrar över vår tid”, menar han. Han förklarar också ett beslutsmönster som gränsar till förnumstigt, men är enkelt att följa om du känner dig villrådig: Fråga dig om du måste göra A nu. Om svaret är ja, innebär det att konsekvenserna blir allvarliga om du inte genast ta itu med A. Då finns det vanligtvis en mindre uppgift B som kan vänta. Om man svarat nej på första frågan vill man gärna uppfylla en önskan som man har. Då kan man fråga sig: Betyder A så mycket att jag är beredd att avstå från B? I så fall ska man göra det. I annat fall är inte begäret eller tvånget ändå så starkt. Eller så bestämmer man sig för att göra både A och B, och får ta med tidspressen i beräkningen. Alles klar?

Funderar om jag ska försöka hålla mig till det här tankemönstret ett tag. För kan inte de där biblioteksböckerna lämnas tillbaka nästa vecka i stället, även om det kostar några kronor i böter? Och är det verkligen en katastrof om den där texten, som har legat på vänt ett tag, får vänta ytterligare några dagar? Ja, näst intill. Därför sätter jag genast igång med den, och kan förhoppningsvis reducera lite stress och få en känsla av att jag kontrollerar min egen tid. För vissa är det säkert den enklaste saken i världen att prioritera sin tid, andra anser att vi är omgivna av tidstjuvar som lurar av oss vår tid mot löfte om hög ränta. Eller är det lättare än vi tror att ta makten över vår tid?