Projectplace - stolt sponsor av projektet Från matematikmaskin till IT
Ett viktigt område i svensk historia
Arne Kaijser är professor i teknikhistoria på KTH och förklarar forskarnas intresse i projektet Från matematikmaskin till IT:
- Det här ger en möjlighet att bedriva forskning om ett väldigt viktigt område i svensk historia. Informationsteknologins intåg kan jämföras med elektrifieringen: det handlar i båda fallen om hur en helt ny teknik införs inom en rad olika samhällsområden och gradvis förändrar dessa. Efterhand blir den nya tekniken en självklar del av vardagen som ingen reflekterar över längre."
Den tidigare forskningen på området har huvudsakligen riktat in sig på själva datorerna och hur dessa har utvecklats. Enligt Arne Kaijser är det här projektet unikt såtillvida att man nu istället fokuserar på användningen av datorer. En svårighet har varit att hitta bra skriftliga källor.
- Företag och organisationer har köpts upp eller avvecklats. Arkiv har försvunnit. Eller så är det material vi lyckats rädda inte möjligt att förstå för dagens IT-ingenjörer. Därför är det personerna som var med då, och som fortfarande är i livet, som utgör en väldigt viktig källa för att forska om informationsteknologins historia. Projektet har gått ut på hitta nyckelpersoner och att intervjua dem om vad de varit med om. Dataföreningens nätverk har gjort det möjligt för oss att hitta och intervjua dessa personer.
Utöver vanliga intervjuer har också s.k. vittnesseminarier använts som metod inom projektet.
- Under vittnesseminarierna återförenas ett antal personer som en gång i tiden arbetade ihop i ett IT-projekt. Under ledning av en moderator ger var och en av deltagarna sina minnesbilder av projektet, och ofta minns de plötsligt mycket mer när de träffar andra som också var med. Tillsammans kan de då skapa en mycket fylligare bild än om man skulle ha intervjuat var och en för sig.
Det första vittnesseminariet handlade om Sveriges första svenska dator, BESK, som invigdes 1953 och väckte internationell uppmärksamhet.
- Det är nästan otroligt att det 52 år senare gick att samla ett tiotal av konstruktörerna och användarna till ett seminarium. Men vi var ute i sista stund. Idag är flera av deltagarna inte längre i livet.
Från matematikmaskin till IT har även fokuserat på motståndet mot datorer IT och hur detta har kommit att påverka utvecklingen. Arne Kaijser förklarar:
- Man kan ibland se hur tidig opposition på sikt kan gynna utvecklingen istället för att bromsa den. Ett exempel är från 1980-talet när datorer började användas på allvar i företagen. Många kvinnor drabbades av hudbesvär efter att ha suttit långa dagar framför datorskärmen. TCO såg det som ett arbetsmiljöproblem och tog strid för att utveckla bättre datorskärmar. Detta resulterade i en certifiering av skärmar som används än idag.
Material utöver det vanliga
Tekniska Museet förvaltar Sveriges industriella och tekniska kulturarv. Målet är att skapa intresse, engagemang och framtidstro, och museet besöks varje vecka av en stor mängd skolklasser. Peter Du Rietz arbetar som intendent med ansvar för projektet Från matematikmaskin till IT:
- Tekniska museets roll är att göra det färdiga materialet tillgängligt för allmänheten. Det har inte varit en helt lätt uppgift. Vi har aldrig tidigare drivit ett projekt med ett så omfattande material. Det handlar om ljud- och filminspelningar i ett flertal olika format, hundratals texter från privatpersoner, tusentals sidor transkript från intervjuer och vittnesseminarier samt böcker, trycksaker, arkivmaterial och diverse föremål.
- Projektet har även inneburit att museet numera hanterar digital film. Tidigare saknade vi den nödvändiga utrustningen för detta.
Det omfattade materialet har krävt resurser utöver det vanliga. En arkivarie, en fotograf, en föremålsintendent och en bibliotekarie har varit anställda uteslutande för projektet. Vilka utmaningar har man ställts inför?
- Här har företrädare för professionen, akademin och kulturarvet gått samman för att skapa något helt unikt. Den första utmaningen var att tala samma språk. Med så olika bakgrunder är det inte självklart att man omedelbart förstår varandra. Den andra utmaningen låg i lösa finansieringen medan den sista stora utmaningen varit att ro projektet iland på den förhållandevis korta tiden.
- Men det har givetvis varit fantastiskt roligt. Samarbetet med Dataföreningen och KTH har inneburit att varje part kunnat bidra med vad den kan bäst. Och så alla engagerade människor, vi har verkligen haft tillfälle att bygga ett fantastiskt nätverk.
På webbplatsen www.tekniskamuseet.se/ithistoria hålls materialet tillgängligt för allmänheten. Museets förhoppning är även att på sikt kunna komplettera utställningen Kom.Nu.Då med material från projektet.
Rutinerad projektledare
Dataföreningen i Sverige är en oberoende intresseorganisation för yrkesverksamma och studerande inom IT och relaterade områden. Det var Dataföreningen som ursprungligen initierade projektet Från matematikmaskin till IT. Per Olof Persson, som har rollen som projektledare, tillhör själv branschens veteraner.
- Jag började min karriär på IBM 1959. Vi då var ca 450 personer i Sverige. De två konkurrerande teknikerna på den här tiden var hålkort respektive hålremsor. IBM arbetade företrädesvis med de förstnämnda. Kunderna bestod dels av myndigheter, dels av industrin. Det kunde handla om folkbokföring och skatter eller om orderbehandling inom handeln. Försvaret låg långt fram, liksom försäkringsbolagen.
1960 hölls val till andrakammaren i Sverige. Företaget Facit och Sveriges Radio hade gått samman för att ta fram Sveriges allra första valprognos. De hade två datorer med namnen Mina och Mona. Dagens Nyheter ville dock inte vara sämre och Per Olof fick uppdraget att bygga ett prognossystem till den dator som ensam skulle lösa uppgiften.
- Det här var den allra första kommersiella hårddiskmaskinen. Jag satsade på ett så enkelt system som möjligt. Det tittade på varje valdistrikt för sig och lade sedan samman resultatet.
Mina och Mona lyckades inget vidare i sin beräkning; att kommunisterna knappast skulle få trettio procent av rösterna insåg man direkt. Desto bättre gick det för Dagens Nyheter – prognosen stämde sånär som på två personer (av totalt 232).
Per Olof gick från IBM vidare till SJ. De svenska tågresenärerna skulle nu få sitt första platsbokningssystem.
- Det var ett gigantiskt projekt. Motsvarande fyrtio personer arbetare under fyra år med att ta fram systemet. 1970 var det till slut på plats och redan efter ett år fanns 250 terminaler upp över hela landet.
Efter framgångarna hos SJ fortsatte karriären i det nystartade och statligt ägda företaget Statskonsult AB. Per Olof blev kvar i nio år innan han beslöt arbeta vidare i egen regi. Uppdragen håller honom sysselsatt än idag.
